Normans proppskåp

Inledning

Feedback Norman

Gruppen har valt analysera ett proppskåp. Detta då denna artefakt finns i varje hushåll och beroendet av elektricitet gör att det är väsentligt att kunna kontrollera den på lämpligt sätt. 

I dagsläget är proppskåpets design bristande vilket starkt försvårar interaktionen för användaren. Enligt Norman finns det en del krav på designen som måste uppfyllas. Gruppen kommer att presentera det nuvarande brister som finns i designen och förklara några av Normans begrepp, hur detta påverkar användaren och möjliga lösningsförslag.

analyserat proppskåp

Analys 

Proppskåpet visar tydliga brister i en användarcentrerad design. Följande är anledningar till varför.  

Signifiers 

Ett proppskåp används framförallt i två olika situationer. Antingen ska  strömmen brytas i delar eller i hela fastigheten, eller så måste en propp bytas när den gått sönder. Enligt Norman behövs det signifiers som signalerar hur artefakten ska användas. Propparna har ingenting som signalerar för användaren om det är någonting som ska tryckas in, dras ut eller om det är något som ska skruvas. Detta gör att användaren måste testa sig fram. Ett till stort problem med detta proppskåp är att det är omöjligt att tyda vilken propp som är kopplad till vilken plats i fastigheten. Detta gör det svårt för användaren att veta vilken propp som ska bytas eller vilken propp som ska kopplas bort för att bryta strömmen på en vissa plats. I även detta läge måste användaren testa sig fram för att ta redan på detta.

Feedback

Användaren upptäcker vilka funktioner som finns genom att få återkoppling på vad som händer. 

Det är viktigt att få en återkoppling när man utför en aktion med en artefakt I detta fall är den enda feedbacken som ges att strömmen bryts i ett visst rum eller inte. På detta sätt tar användaren reda på vilken  propp som går till vilken del. I och med att det finns proppar som inte har någon funktion alls är det svårt att ta reda på vilken propp det är som inte fungera.  Detta kan leda till att man eventuellt behöva byta flera proppar än nödvändigt då det inte ges någon feedback när man kopplar ur proppar som är trasiga eller proppar som inte har någon speciell funktion.

Discoverbility

Problematiken mellan proppskåpets relation med discoverability är inte att man inte kan upptäcka artefaktens möjligheter genom att testa sig fram, utan att man ständigt tvingas till att upprepa en sådan testning för att lista ut vad, var och en av propparna gör pga dålig feedback. Proppskåpet signalerar inte om ett fel har uppstått och att testa sig fram kan följaktligen kännas obehagligt eftersom det berör elektricitet  Därmed vill man, som en vardaglig användare, troligtvis inte testa produkten för att gissa sig fram rätt val och finna de möjliga åtgärderna.

Affordance

Att elektriciteten ej fungerar i byggnaden eller specifikt rum ger den integrerande människan tecken på vilket typ av problem som proppskåpet kan lösa. Att någonting i proppskåpet är defekt och måste bytas ut. Det endast i åtanke att personen i fråga är medveten om dess funktion. Proppskåpet har dock relativt bristfällig affordance då det bara av att granska det är svårt att förstå vad som kan och ska göras. 

För en person som aldrig sett artefakten innan kan propparna se ut som knappar. Detta kan leda till att människan som integrerar med proppskåpet trycker istället för att vrida, detta tyder på dålig consistency.

När medvetenheten av att inget händer av att trycka kan personen först försöka dra för att sedan förstå att det är vrida som är lösningen. Ett tomt hål i proppskåpet ger tecken på att en ny propp ska in. 

Affordance är extra viktigt när det som i detta fall kan innebära säkerhetsrisker. Felanvändning av ett proppskåp vilket är nära kopplat med elektricitet kan får förödande konsekvenser. För att förbättra proppskåpetets affordance är ett alternativ att designa om propparna så att de ser mindre ut som knappar. Att använda lampor för att visa vilken propp som är defekt ökar också affordance och bjuder in till ett visst beteende. 

Consistency

Till vänster om proppskåpet befinner sig den s.k. strömbyrtarsparken. Strömbrytarspaken går visibelt endast i 2 riktningar vilket gör att människan kan förstå att om spaken dras nedåt så bryts strömmen. 

Detta är ett konsekvent designval som bygger på konventioner, det användaren redan kan, och den är därmed lätt att känna igen. Utöver strömbrytarsparken visar resterande designval inte på något tecken av det Norman definierar som concistency.

Propparna som till utseendet liknar knappar gör att problem uppstår. Detta då människan av erfarenhet har lärt sig att knappar är något man trycker på. När personen som integrerar upptäcker att de knappliknande propparna endast kan vridas åt blir vår ideala bild av knappen ej lika pålitlig som innan.  Ovana mönster som detta försvårar möjligheten att snabbt upptäcka och enkelt förstå produkten. Det finns dock inte endast brister på consistency gällande propparna. 

Att personen vet att det är vänster som öppnar och höger som stänger beror på tidigare erfarenheter som sparats i minnet. 

Lösningsförslag

Möjliga lösningar finns, simpla enkla lösningar som att exempelvis ha en lampa som antingen lyser rött, grönt eller inte lyser alls. När den lyser rött så betyder det att proppen inte fungerar, grönt ifall allt är fungerande och den ska vara släckt ifall proppen inte har någon funktion, en till typ av hjälp skulle vara att man numrerar varje propp och kompletterar med en planritning över huset där numreringarna återkommer och visar vilket rum varje propp tillhör.

Slutsats

Slutsatsen att ta från analysen är att den valda artefakten har en bristande design sett utifrån Normans begrepp. Då ett proppskåp kan innebära en säkerhetsrisk är det extra viktigt att designen är enkel och bra anpassad för människan som integrerar med det. De största bristerna är formgivningen av knapparna samt otillräcklig koppling mellan proppar och rum.